Välkommen till vår nya hemsida

Arbetet med den nya hemsidan påbörjades vid årsskiftet och har engagerat ett tiotal volontärer.

Med den nya hemsidan vill vi göra det enklare för dig att hitta och använda föreningens resurser. Här samlas våra databaser, register, filmer och information om evenemang och aktiviteter på ett och samma ställe.

Nyheter

Den nya hemsidan innehåller flera nyheter varav vissa syns och andra kommer att märkas genom större driftssäkerhet:

  • Det som märks tydligast är den nya layouten med en fast första sida med delvis fast innehåll. Nyheterna, som dominerade den gamla sidan, hittar du i högermarginalen. De viktigaste nyheter hittar du också högst upp på förstasidan. I princip finns alla historiska nyheter från den gamla webbsidan överflyttade till den nya.
  • Ny webbadress www.släktforskning.se. Använder man den gamla adressen flyttas man automatiskt till den nya. Alla föreningens e-postadresser, som exempelvis gf@genealogi.net, kommer tillsvidare fortsätta att fungera.
  • Nytt webbhotell. Det märks inte på ytan men vi hoppas därmed kunna slippa de driftsstörningar vi under en längre tid haft med den gamla leverantören.
  • Medlemssidorna är nu integrerade med den öppna hemsidan. I stället för två separata hemsidor med delvis överlappande information är det en gemensam ingång till hela föreningens digitala utbud. All information om databaser är tillgänglig utan inloggning för alla, men sökning och tillgång till bildmaterial kräver medlemsinloggning.
  • Medlemsresurserna nås direkt i menyalternativet Medlemssidor. Försöker man nå en sida med medlemsresurser utan att vara inloggad flyttas man automatiskt till sidan för inloggning. Inloggning sker på samma sätt som tidigare.
  • Släktforskarbutiken och Släkthistoriska Studier ligger kvar på sina respektive webbplatser.

Nya resurser

Ny databas »Landskapshandlingar 1530–1630«

I samband med lanseringen introducerar vi också för medlemmarna en ny databas »Landskapshandlingar 1530–1630« som möjliggör att snabbt hitta relevanta volymer hos Riksarkivet och genom direktlänkar till Riksarkivets bildvisning ta del av innehållet. Arkivet Landskapshandlingar utgörs av fogderäkenskaper från 1500-talet och 1600-talets första decennier. En dryg tredjedel av det ursprungliga materialet, som förtecknades redan på 1620-talet, har förkommit under åren men en sådan stor mängd bevarade räkenskaper samlade från den tiden är ändå unikt i Europa.

Databasen matchar dessutom varje enskild volym med uppgifter om fögderier och fogdar i J. A. Almquists Den civila lokalförvaltingen i Sverige 1523–1630, som utkom 1917–1923, samt sidhänvisningar till verket där det aktuella fögderiet beskrivs och personregistret över fogdar. Det gör det också möjligt att få fram alla räkenskaper för ett enskilt fögderi eller en enskild fogde. Sidhänvisningarna länkar dessutom direkt till aktuell sida i PDF-filer med Almquists verk.

Nytt användargränssnitt till »Hvar 8 dag«

Andra databaser, som namnregistret till »Hvar 8 dag«, har fått ett förbättrat användargränssnitt med förbättrad sökfunktionalitet. »Hvar 8 dag«, innehåller många porträttbilder från 1900-talets första decennier. För de elva första volymerna länkas dessutom till aktuell sida i de skannade PDF-filer Projekt Runeberg tillhandahåller

Nya sökfunktioner i biblioteksdatbasen

Sedan tidigare under hösten har vår biblioteksdatabas uppgraderats med nya sökfunktioner med nyckelord för en hel del verk. Detta är ett pågående arbete där volontärer successivt registrerar nyckelord för allt fler verk.

Problem?

Fungerar allt som det ska? Hittar du inte det du förväntar dig? Finns det länkar som inte fungerar? Hör av dig  till gf@genealogi.net så hjälper vid dig och löser problemet.

Vänliga hälsningar

Genealogiska Föreningens styrelse

Temalördag 2026-04-25: Minoriteter

Att spåra några av våra minoriteters rötter – källor, metoder och möjligheter

Upptäck nya vägar med fokus på nationella minoriteter och deras historia. Under en inspirerande dag får du möta:

10.15 – 11.15 Thomas Fürth: Judisk släktforskning med start i Sverige.
Judar tilläts bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristina från
slutet av 1700-talet. De fick först bara bosätta i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Karlskrona där egna judiska församlingar bildades. Fram till
1910 fungerade de mosaiska församlingarna som folkbokföring, därefter
skrevs judar i vanliga kyrkböcker, ibland som ”främmande trosbekännare”.
Efter 1951 anges inte längre religion i kyrkböckerna. Forskning om judiska
anor kräver ofta även sökningar utanför Sverige, exempelvis via JewishGen.
Thomas Fürth visar hur du börjar i Sverige och går vidare internationellt.

11.30 – 12.30 Gudrun Norstedt: Samer i rörelse – vägar till din samiska släkthistoria.
Gudrun är forskare vid Várdduo, Centrum för samisk forskning vid Umeå
universitet. Samerna förknippas oftast med lappmarkerna, men många samer
har under historisk tid levt inom andra områden. De var ofta bosatta på flera
platser under sitt liv och kan därför vara svåra att följa genom kyrkböckerna.
Kunskap om namnskick och levnadsförhållanden kan underlätta sökandet
efter samiska släktingar. Foto: Bertil Wreting, Nordiska museet.

12.30 – 13.30 Lunchpaus

13.30 – 14.30 Måns Höög: Följ resandesläkterna – så hittar du spåren i arkiven.
Resandefolkets rötter kan beskrivas som en integration mellan tidig invandring
av romanifolk och det nordiska samhället. Att forska om resandesläkter har –
t.ex. av personers mobilitet mellan städer, socknar och platser – vissa
egenheter. Genom Sveriges rika byråkrati och arkivväsende, i samklang med
den tilltagande digitaliseringen, finns dock rikligt med källmaterial och metoder
för släktforskning – som dessutom ger viktiga och intressanta inblickar i
underbelysta delar av det historiska samhället.

Praktisk information
Temalördagen är öppen för alla. Du kan delta på plats i vår lokal, Löfströms allé 7, Sundbyberg, där alla föreläsare medverkar, eller digitalt via Zoom.

Medlemmar i Genealogiska Föreningen hittar möteslänken på hemsidans medlemssidor. För icke-medlemmar är deltagaravgiften 75 kr. Biljett med Zoom-länk till föredragen kan köpas i Släktforskarbutiken här.

Temalördagen arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet i Stockholm.

Välkomna!

Föreningsstämma lördagen den 18 april 2026 kl 10.00

Du är varmt välkommen att delta i årets föreningsstämma, som äger rum lördagen den 18 april kl 10.00. Dagordningen för stämman framgår av stadgans § 10. Stadgan finns på hemsidan. Föreningsstämman planeras vara avslutad senast kl 12.00.

För rösträtt på stämman ska avgiften vara betald senast sju bankdagar före stämman. Föreningsstämman genomförs som ett så kallat hybridmöte, digitalt via Zoom och fysiskt i GF:s lokaler på Löfströms allé 7 i Sundbyberg. Länk till Zoom kommer att finnas på medlemssidorna. Det digitala mötet och föreningslokalen kommer att öppna 09.30. Den som planerar att delta digitalt bör logga in på mötet i god tid för att kunna sättas upp på röstlängden. Stämmohandlingar kommer att finnas på medlemssidorna under rubriken Föreningsdokument.

Kl 12.00 Efter den formella stämman vidtar en lunchpaus. Man kan ha med sig egen lunch men också förbeställa en lättare lunch (landgång) inkl. kaffe och kaka. Förbeställning sker genom inbetalning av 150 kr till föreningens bankgiro 749-401 eller Swish 123 511 42 85 senast 9 april.

Kl 13.00 föreläser Torbjörn Näs (Mora) om Anklagade och dömda – människorna under häxprocesserna i övre Dalarna 1668-1672.

Foto: Tage Bäck, Arvika.

Torbjörn Näs började intressera sig mer ingående för häxprocesserna i samband med uppmärksammandet av 350-årsminnet av de första stora häxprocesserna i Dalarna 1668. Sedan dess har han fördjupat sig i människorna bakom anklagelserna – deras liv, öden och den tid de levde i. I detta föredrag ger han en inblick i häxprocesserna i övre Dalarna 1668–1672.
Häxprocesserna i Dalarna 1668–1672 utgjorde en central del av det stora oväsendet och drabbade ett stort antal människor i lokalsamhällen präglade av social närhet och religiös disciplin. Det var inga anonyma personer utan identifierbara individer inbäddade i täta nätverk av släktskap. Detta föredrag undersöker vilka de anklagade var – deras kön, ålder, sociala ställning och familjetillhörighet – samt hur släktband och kontakter mellan olika socknar i Dalarna påverkade anklagelsernas spridning. Genom mikrohistorisk analys av domböcker, vittnesmål och genealogisk grundforskning kartläggs hur misstankar ofta följde familjer över sockengränserna, och hur släktingar till redan anklagade i andra bygder löpte förhöjd risk att själva dras in i processerna. Jag försöker visa hur häxprocesserna kan förstås som sammanlänkade förlopp, där personliga relationer och familjenätverk spelade en central roll i såväl anklagelsernas uppkomst som i deras rättsliga konsekvenser.